I just don know now...

Googlade på staden som var som mitt andra hem för bara ett år sedan. smärtsamt as hell. fattar inte ens varför jag var tvungen att göra det. det suger att se bilder på biblioteket och minnas den där minikonserten på mafestivalen den där natten i augusti, eller att se bilder på sjön karstorp, där vi hade picknick, och satt och prickade papperskorgen med ahlgrens bilar, eller hade vattenkrig med adam. det suger att se bilder på tågstationen, där vi träffades för allra första gången 2006, och där jag såg dig för allra sista gången i vintras. jag visste att vi aldrig skulle ses igen när jag gick på tåget den gången. som att jag inte skulle sakna allt bara för att vi bråkade och gjorde misstag, för det var det du trodde. fattar inte ens varför jag skriver av mig här. fukk it.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0